Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle resa och öfverstinnan med honom.
Därmed voro alla svårigheter afklippta. Han skulle
skrifva till Marta. Han kände ledsnad öfver att
förorsaka henne sorg, men det var ett
oåterkalleligt faktum att deras gamla förhållande aldrig
kunde återknytas, det skulle endast gjort dem
båda olyckliga och då var det bäst att göra slut
på det med ens. Och Martas bild bleknade bort
vid tanken på att han ju hade hela världen
öppen för sig. Hans starka armar skulle där
borta bygga upp framtiden för den han älskade,
skydda henne för hvarje obehag, bära henne
öfver hvarje möda; som två fria människor skulle
de skapa sin egen lycka, så långt borta att aldrig
ett ljud från det förflutna, som de för alltid
lämnade bakom sig, störande skulle gripa in i
deras lif.
Nu skulle Olga visa att hon verkligen älskade
honom. I hans karakter fanns en viss dold
misstro till människorna; grunden därtill hade blifvit
lagd redan i uppväxtåren, då genom hans fars
ruinerade affärer familjens sociala ställning
plötsligt blifvit förändrad; härtill hade, under hans
eget rastlösa arbete att bryta sig en bana,
kommit den själfgjorde mannens instinktlika afvoghet
mot dem, som från födseln äga allt det han
själf oaflåtligt fått kämpa för. Om hon skulle
följa honom i det ögonblick, då hon själf fått
sina önskningar uppfyllda, då hennes man nått
den af henne så mycket eftersträfvade
värdigheten, så fanns för honom icke mera något tvifvel.
Framåt.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
