Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säkert att jag då kan träffa honom ? Jag måste
nödvändigt träffa honom, innan han går ut på
morgonen.»
Han satt tyst ett ögonblick. »Vet du, Marta,»
sade han plötsligt, »nu kan jag förstå, huru Judas
kunde förråda Kristus för trettio
silfverpennin-gar... Förut har jag alltid tyckt att pengar var
något så lumpet, att historien inte kunde vara
sann.»
Marta såg förskräckt på honom. Hvad
betydde detta, höll han på att mista förståndet?
Hans tal var ju alldeles osammanhängande.
»Vill du ge mig ett glas vatten, Marta,»
sade han, i det han steg upp, »så skall jag gå
sedan.»
Marta förde honom in i faderns rum. Det
var alltid noggrant städadt, hvarje sak på sin
plats; öfversten var petigt ordentlig och kunde
icke tåla den minsta oordning. Vattenkaraffinen
stod på sitt bord, nyss påfylld med friskt vatten.
I det Wall slog i åt sig ett glas, darrade hans
hand, så att han spillde en del på den
blankpolerade bordskifvan. Marta drog skyndsamt
upp sin näsduk för att torka bort det.
»Är morbror sjuk?» frågade hon orolig.
Han föreföll så besynnerlig.
Han stirrade tyst framför sig, som om han
icke hört frågan. Slutligen drog han en djup
suck, klappade Marta på axeln och sade vekt:
»Barn lilla, glöm aldrig det du drömmer
bäst och varmast i ungdomen, för det finns icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
