Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slaf hela vintern. Tänk om vi skulle göra ett
litet lustparti och ta Pabre med.»
»Du är odräglig med din Fabre; jag tycker
Anton kunde bli svartsjuk,» stack Marta in.
Agnes knäppte med fingrarna. »Å, Anton
känner mig, och åtminstone är svartsjuka icke
ett af hans fel. — Ja, jag vet att du anser
honom för en svag karakter och tycker att han
handskas lättsinnigt med sin stora talang; men,
ser du, jag håller af honom med alla hans fel,»
den glada rösten fick en underton af ömhet.
»Dessutom,» återtog hon ifrigt, »skall du se, när
hans stora tafla blir färdig, den blir ett
mästerverk, banbrytande; det finns bland alla
nordborna här inte en, som har hälften af hans
talang ... han är ett geni. »
Marta svarade icke. Hon visste att den stora
taflan ännu icke var påbörjad, ehuru hon hade
hört talas om den redan i tre år. Hon tog sin
palett och började göra ren den.
»L’amour est enfant de bohème, il n’a jamais,
jamais connu de lois,» sjöng Agnes. »Ä, denna
vårluft, den är härlig, den gör mig tokig af
glädje; huru kan man vara sorgsen nu? Anton
och jag fara i morgon ut till Meudon för att se
oss omkring. Se’n i april ska vi dit på en hel
vecka för att måla ljus vår på Seinen, du,
äppel-trän som blomma, syrener med tunga klasar och
rönnar med gulhvita blommor... å, du, och
ljuset däröfver, ljus, så att man får ondt i
ögonen; hurra för Frankrikes vårl... Ja, jag vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
