Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knoga sig fram ensam, emedan hennes föräldrar
dött tidigt, huru hon varit kamrat vid akademien
med Anton, huru de där förlofvat sig, och huru
hans släktingar — det rika
grosshandlareherrskapet, som jämt upp gaf honom ett så stort
understöd att han icke svalt ihjäl, — icke
till-läto att de gifte sig. Men ingen kunde ändå
hindra dem att vara tillsammans. De hyrde här
i Paris en liten våning tillsammans jämte en
atelier, ehuru Agnes denna vinter delade atelier
med Marta, emedan Antons länge omtalade stora
tafla ändtligen skulle börjas och han då måste
ha hela ateliern ensam. Den unge målaren
be-höfde mer än väl någon, som höll hans kläder
i ordning och ställde för honom, ty han var
som ett barn i praktiska ting.
Marta visste väl att en sträng moral icke
godkände detta förhållande mellan en ung man
och en ung kvinna. Hon hade hört några
landsmän tala i ganska tvetydiga ordalag om den
unge målaren och hans fästmö. Men
erfarenheten hade gjort Marta skeptisk. Ilade väl
äktenskapet utgjort något hinder för förhållandet
mellan hennes styfmor och John? Hon föraktade
de af samhället sanktionerade banden; det fanns
ingen moral, som borde vara lika tillskuren
för alla.
Mången gång harmades Marta på Agnes,
emedan hon tyckte, att Agnes rakt kastade bort
sig själf till denne late, egoistiske man; men i
grunden beundrade Marta henne dock därför,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
