Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han steg upp, tog sina kryckor och gick
långsamt hem.
Följande afton satt Arvid i sitt rum, medan
John gick af och an öfver golfvet.
»Allt det du säger, kan vara mycket vackert
och bra,» svarade John, när brodern ett
ögonblick tystnade, i det han torkade sig öfver
pannan. Arvid hade blifvit ifrig och hans ögon
glänste såsom alltid, när han talade om sitt lands
framtid.
»Men det är endast fantasier,» fortfor John.
»Tro aldrig att jag tänker återvända.
Naturligtvis skulle jag önska att kunna lefva tillsammans
med dig och mamma, men vi måste också taga
hänsyn till annat än våra känslor. Jag kan icke
mera lefva i dessa trånga förhållanden. Den
vida världen är mitt fädernesland, mina maskiner
behöfvas öfverallt. Och kanske sedan i
framtiden erinrar man sig därhemma att den berömde
uppfinnaren till dessa maskiner var finne, och
då skyndar man sig att skrifva upp namnet, som
är kändt och aktadt där ute i världen, bland
namnen pa Finlands berömde män och talar
vackra ord om huru Finlands söner bära dess
namn öfver världen. — Det är ju så, man brukar
göra med namnen, sedan man först gjort
förhållandena alldeles omöjliga för personen. —
Det är så lugnt att hålla medelmåttorna hemma;
de ställa aldrig till något oväsen, och
medelmåttan växer på ett så underbart vis, när det
icke finnes tillfälle till någon jämförelse.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
