Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hand, sådana de en gång dragit ut till segerrik täflan med
samtidens konst.
Höckerts helsokraft var doek ej den samma som då. På
en hög stege måste han stå med palett och penslar, och detta
tröttade honom mycket. Så mötte svårigheter i anordnande, hvilka
ej genast öfvervunnos. Åter gick Höckert ifrån den stora taflan.
Tidigt på året 1864 begynte han i stället intressera sig för
en komposition i historisk genre, en bild från Grustaf III:s glada
dagar. En anställning som »konstnärligt biträde» åt kungl.
teaterns direktion, hvilken Höckert föregående höst mottagit,
påverkade måhända valet af detta motiv; och en beställning från grefve
von Platen bragte det till ett raskt utförande. Taflan kallas
»Bellman i Sergells atelier». Under det Sergell utför en medaljong
af fru Sohröderheim, sjunger Bellman, inspirerad af den nyss i
ateliern uppstälda Sergells Faun, och ingen af dem märker att
kung Gustaf inträdt. Är ock denna tafla mera en teaterscen än
en historiemålning, är den dock präktigt målad och utvisar
mästarens oförminskade färgglans, hans styrka i porträtt så väl som
i gruppering. Och vi böra ej glömma, att han målade denna
tafla under oaflåtlig tanke på den stora, huru mycket han än
sökte göra sig fri derifrån. Och då ej Bellmanstaflan hjelpte,
sköt han äfven den undan och lät den ena lilla dalascenen efter
den andra gå af staffliet — fyra stycken på våren och sommaren
1864. Så reste han till en tysk badort.
På hösten 1864 och hela följande året egnade Höckert varmt
intresse åt uppkomsten i vårt land af en illustrerad tidning med
egen träsnidareatelier, för att åt Sverige vinna en der nästan
alldeles saknad länk mellan konstnärerna och den stora
allmänheten: det artistiska träsnideriet. Genom teckningar på trä, genom
råd och dåd, genom personligt umgänge med den nybildade ateliern
sökte H öckert, och det med framgång, att hos denna ingjuta en
artistisk anda. För bildandet af en gemensam umgängeskrets för
de på skilda banor arbetande intelligenta krafterna i
hufvudstaden hade Höckert redan hösten 1862 varit verksam; så uppstod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
