Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Kungen går väl aldrig med träbottnar?”
“Det skulle jag inte tro han har för
nöden till!” sa far och skrattade. “Min gamle
mästare sa, att kungen har aldrig ett par
stöf-lar mer än en enda dag, utan hvar dag köpes
där ett par, och så får skomakaren dom igen
da’n efter och så säljer han dom till de
förnäme. Då beklagar jag kungen: gå ut nya
stöflar är inte mors bästa mat.”
“Får han betaldt för dem två gånger?”
“Jaha; de säga han förtjänar en tunna guld
om året!”
“Det var rysligt! Kan en så riker
skomakare inkomma i Guds rike? Där står ju:
“lättare är en kamel att gå”––––––”
“Dömer icke, så varden I icke dömde!”
sa far allvarligt.
Jag teg en stund. Jag såg på fars min,
att han inte hade tyckt om frågan.
“Kan kungen göra allt hvad han vill?”
“Han är inte allsmäktig: det är bara En,
det vet du.”
“Men får han göra allt hvad han kan?”
“Ja det får han.”
“Får han ta Per Anders gård ifrån Per
Anders och ge oss den?”
“Ja, han får, men han gör det inte. Han
får inte göra orätt mot sina undersåter, för
det är till honom man skall gå, när det inte
fins rätt att få på annat sätt. Du kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
