Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En solig sommarmorgon vandrade en ung
bondkvinna från byn öfver stranden ned till
Skärnäset. Vid grinden, som stod vakt där odlingen
begynte, och som ovilligt knarrande öppnade sig,
stannade kvinnan, sköt upp duken, som blifvit
dragen långt ned i pannan till skydd för sol och
vind, och slätade öfver håret med händerna —
ett par ovanligt vackra händer, hvilkas sköna form
hvarken groft arbete eller tunga bördor kunnat
förstöra. Sedan gick hon långsamt uppför husets
några låga trappsteg, stack in hufvudet genom
köksdörren, fann köket tomt och såg sig ett
ögonblick tveksam omkring men steg, när hon hörde
röster någonstädes från vinden, uppför en smal
vindstrappa, som knakade under den ståtliga,
litet massiva gestaltens tyngd. Allting var äfven
så smått, bräckligt och sirligt i denna lilla
människoboning, hvilken liksom blifvit gjord efter mindre
mått än för vanligt folk; hela huset liknade ett
fågelrede.
Där uppifrån hördes en liten tunn, späd
stämma, som med snabba tonfall tyktes gifva råd,
uppmuntra och banna, allt om hvartannat, medan
en grof altröst troligen kom med invändningar och
motsägelser, ty efter hvarje sådant afbrott föllo den
tunna stämmans ord ännu hastigare och med
större eftertryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
