Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satte hennes häftiga lynne yttermera fart i
undervisningen.
Till våren kunde barnen emellertid både
läsa och skrifva, men icke hade fröken Henriette
stor vinning eller lön för sin möda. En gosse
bar ned till Skärnäset en liten gris och en flicka
kom med en gammal höna, det var allt hvad
lärdomen uppskattades till på den orten.
Men hos fröken Henriette hade arbetet med
barnen blott yttermera befäst de åsikter hon
hyste om folket. Hon betraktade det med all den
nedärfda ringaktning och fördomsfullhet, som
damen af börd från barndomen insupit. Folket var
likt den fula, svarta mullen, som måste finnas
till, men åt hvars doft man rynkar på näsan.
Att fröken Henriettes egen köttsliga brordotter
hörde till detta låga, egennyttiga, jordbundna
släkte, det var en källa till ständig bitterhet och
förödmjukelse. Mellan den unga, starka, lugna
bondkvinnan och den häftiga gamla damen slog
ingen känsla af samhörighet eller sympati bro
öfver samhällsklyftan.
Folket i byn betraktade å sin sida i
allmänhet .gamla fröken“ på en gång med respekt,
nyfikenhet och misstro. Sundt bondförstånd höll
hennes rikedomar i ära, emedan det visste att man
«
endast med svett och möda lägger något på
kistbottnen. Hennes sällsamma ögon och
besynnerliga vanor stegrade däremot böndernas genom
generationer nedärfda misstroende mot
herrskapsfolk. Där fans nog flere än en, som blifvit rik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
