Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad var det? Hördes icke, när orkanens
rytande en sekund upphörde, ett slag på
dörren? — Nästa gång stormen tog sig ett
ögonblicks andrum, hördes samma ljud igen. Var
detta kanske det länge väntade tecknet där
uppifrån? Hade hon icke läst att Gud fordom
uppenbarade sig genom sändebud?
Bäfvande och högtidlig gick hon mot
dörren för att öppna. Men hon såg blott ett
omätligt mörker, därför att hon riktade blicken mot
den ovädersdigra himmelen, från hvilken hon
väntade hjälpen.
När hon åter stängde dörren, i det ett helt
vindfång frisk hafsluft följde med, och sviken
vände om till sin plats, varsnade hon i skenet
från glöden ett rosigt ansikte, ur hvilket två stora,
förskräkta barnaögon blickade emot henne.
Var detta sändebudet, som hon väntade?
Hon blef så öfverraskad att hon icke hörde, hvad
barnet sade, utan endast stirrade på det, tils
varelsen framför henne började gråta.
Det var så länge sedan hon sett ett barn
här, och hon var så införlifvad med tanken på
den Herrens budbärare hon bidat, att hon först
icke ens förmådde fatta att det var en vanlig
jordisk varelse, som kommit in, när dörren öppnades,
och nu stod bredvid henne. Men kanske väkte
barnets tårar något dunkelt minne i hennes
omtöcknade själ, eller kanske var det därför att smärtan är
jordisk, som den tanken småningom gick upp för
henne, att den gråtande varelsen hörde jorden till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
