Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mest beundransvärda ting på jorden. Med den
känsla af trygghet, som åsynen af dessa
välbekanta saker meddelade, torkade han sina tårar
och sade:
.Vill faster hjälpa oss“?
.Faster“ — det ordet förde åter en ström
af minnen till det gamla hjärtat.
Hon såg tvekande på barnet, som tog henne
vid handen.
.Det är bäst att gå genast, mor är
myk-ket sjuk“.
.Gå“? — frågade hon. .Hvart skall jag gå“?
„Hem till mor“, svarade han, otålig öfver
att hon icke tyktes begripa, hvad han sade. Så
drog han henne ut med sig.
Hon låt sig föras.
Där ute spred månen, när den syntes
mellan de jagande skyarna, ett svagt sken, som ledde
vandrarena att finna vägen upp till byn. Men de
kunde endast komma fram mycket långsamt.
Ofta måste de stanna, och ibland fingo de kasta
sig ned på stranden för att icke sopas bort af
orkanens väldiga andetag, vid hvilka jord och
himmel tyktes skälfva.
Gossen föreföll van att taga sig fram på
egen hand. Han stretade ihärdigt framåt i
riktning mot byn, hållande „gamla fröken“ i kjolen,
liksom för att vara riktigt säker på att hon icke
skulle undkomma. De måste göra en lång
omväg, ty det var farligt att gå nära skogsbrynet,
där träden stupade öfver vägen, och icke häller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
