Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han har fyrtio år senare skildrat ett uppträde på
Riddarhuset natten mot den 1 mars 1823, då meningarne
häftigt bröto sig mot hvarandra. Den nyligen för
majestätsbrott — med anledning af det i en besvärsskrift
använda uttrycket: riksfördärfliga regeringsåtgärder —
anklagade friherre Karl August Anckarsvärd hade väckt
motion om nedsättning i anslaget till
utrikes-departementet (d. v. s. yrkat lägre rang och aflöning för svenska
sändebud i utlandet) och som anledning uppgifvit
allmogens ekonomiska betryck, hvilket målades i särdeles
starka färger. Regeringen hoppades, att Riddarhuset
skulle vägra att taga förslaget under behandling, eller
åtminstone att Anckarsvärd skulle kunna skrämmas att
själf taga sitt förslag tillbaka. En af regeringens
största talanger, den därjämte allmänt aktade grefve
Platen, Göta kanals upphofsman, uppträdde i denna afsikt
mot Anckarsvärd, och när Platen slutat med att besvärja
honom att återtaga sin motion, genljöd hela Riddarhuset
af samma rop. Att följden eljest skulle blifva hans
uteslutande från Riddarhuset, ansågs man och man emellan
gifvet. Men nu uppträdde en af den oberoende adelns
främste, prosten i Sala grefve Schwerin, och efter honom
Anckarsvärd själf under nära en timme. Nu hälsades
hans anförande med handklappningar, motionen
remitterades i laga ordning och hela riksdagen bibehöll en viss
benägenhet att frigöra sig från regeringens ledband.
"Det är omöjligt att beskrifva den hänförelse af
olika sinnesrörelser," skrifver Hierta på gamla dagar,
"hvarmed jag var vitne till denna och andra politiska
scener, hvarvid lifliga sammandrabbningar förekommo
mellan det tillförne opåtalt allsmäktiga regerings- och
hofpartiet och en opposition, som, fastän så godt som
nyfödd, var full af eld och ungdomskraft. Sådana
sammandrabbningar inträffade särdeles när det gälde frågan
om tydning af uttrycket i § 4 Regeringsformen, om
konungens rätt att allena styra riket, och huru denna rätt
skulle förstås enligt grundlagen. Jag har talat om detta
därför, att intrycket af de uppenbarelser, hvartill jag
här fick vara vitne, var så öfverväldigande, att det
väckte en brinnande håg att möjligen äfven kunna
värka något för fosterlandets sak inom det offentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
