- Project Runeberg -  Lars Johan Hierta : En förkämpe för utvecklingen /
11

(1888) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lifvet, som dittills varit mig alldeles främmande, och
sedermera bestämde mig vid valet af min hufvudsakliga
lefnadsbana."

*


4.



Intresset för det offentliga lifvet var fortfarande
ringa utvecklat. Utom vissa kretsar i hufvudstaden
kände man föga till ärendenas gång och behandling, och
inom dessa kretsar ansågs det ytterst opassande att
ytterligare sprida kännedomen. Statsrådsmedlemmar kunde
sinsemellan och till sina vänner muntligen och skriftligen
beklaga detsamma, som "oppositionen" anmärkte, och det
i ganska hvassa ord, men om vida moderatare klander
framfördes offentligen, vid riksdagen, i en ströskrift eller
i en tidning, då voro inga ord nog starka mot "sam hällsfienden".
Makten att indraga en tidning användes
vid de obetydligaste anledningar.

Tidningarne skulle dock icke stupa i striden. Det
gick dem, som galten Sehrimner i den nordiska
gudasagan: slaktad hvarje afton, stod han hvarje morgon frisk
och färdig åter upp. Men ännu var oppositionen
ganska menlös och förde ingalunda det häftiga, hänsynslösa
språk, som utmärkt den från högre ort besoldade
Grewesmöhlens tryckalster, hvilka 1812 åberopats som bevis på
tidningarnes fräckhet. Rättegångshandlingar rörande
åtalade maktmissbruk af landshöfdingar, artiklar om nöden
i landet, om tullförbudens orättvisa m. m. gjorde första
insatsen, lindrig kritik af regeringshandlingar kommo efter.
Tidningarne voro små och hade ringa spridning utom
hufvudstaden; det var först vid 1823 års riksdag
tidningen Argus, efter några indragningar, fått mera vind
i segeln. Den ville "grunda ett allmänt tänkesätt", som
skulle hvila på insikt i frågorna och därigenom behärska
den allmänna opinionen; den hade också åren 1823—27
en spridning af i medeltal 1,200 exemplar och väckte
slumrande intresse för offentliga ärenden inom sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:34:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whljhierta/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free