Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den från 1830 brännande frågan om lagfästande af det
myntvärde, som faktiskt bestod, till undvikande af
förlängd osäkerhet, en fråga som 1833 föranledde kallelse
till urtima riksdag, behandlas med stort allvar. Hierta
tar till orda för "kvinnofriden på Stockholms gator" så
väl som mot den juridiska "utdragningsmakten", han
skrifver långa artiklar om beskattningen och
statsutgifterna, så att själfva statskontorspresidenten ansåg sig
böra utgifva en motskrift. Tullvärket, icke mindre än
teatern, landshöfdingar lika väl som polisbetjänter,
konsistorier så väl som rikets kollegier fingo snart vänja sig
att i Aftonbladet se ett kritiskt öga; meddelanden inflöto
från alla orter. Och i utpekandet af den sidoordnade
styrelsen tröttnar det icke: "kamarillan", "favoritstyrelsen",
"braheväldet", "sängkammarstyrelsen" äro de växlande
benämningar på denna utväxt på konstitutionen, hvilken
Hierta önskade med allmänna opinionens understöd operera
bort ifrån samhällskroppen.
Anckarsvärd, som dragit sig ifrån riksdagen, utgaf
1833 en "Politisk Trosbekännelse", i hvilken bl. a.
framhölls det otillfredsställande i riksdagens sammansättning
och nödvändigheten af en representationsreform.
Tidningarna dryftade frågan; böneskrifter till K. M:t,
begärande hans medvärkan till förändringen, kringsändes i
landskapen; ordalydelsen i en af dessa trycktes i Dagl.
Allehanda och i Aftonbladet, hvilka båda åtalades för
smädelse mot rikets ständer! Allehandas "ansvaring" fäldes,
Lars Hierta frikändes, af olika jurymän. Böneskrifter
med tusentals underskrifter inlämnades, men blefvo utan
värkan. För Hierta bilda de emellertid utgångspunkten
för en aldrig hvilande värksamhet för detta mål, tills
segern ändtligen vans.
Den urtima riksdagen sammanträdde i hufvudstaden i
början af 1834 och fortgick halftannat år. Aftonbladets
första riksdagsseger betecknas af afslaget å ett från förra
riksdagen hvilande förslag, att gifva regeringen andel i
riksbankens styrelse. Redan riksdagsmannavalen buro
spår af den liberala pressens värksamhet; Hierta hade
flitigt framhållit de förväntningar landet ägde rätt att
ställa på riksdagen.
Men motståndskrafterna voro betydande, striden blef
ytterligt bitter. Riksdag, stånd eller utskott, för så vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
