Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud i natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hördes han ropa med hög och glad stämma, — »jag
kommer igenl» Bakom mosterns lilla tjocka gestalt
sökte hans blickar oupphörligt det unga
flickhuf-vudet, kring hvilket solen lät guldglorian glänsa.
Det var det sista han såg, när släden vände inåt
skogen. — –––-
Sedan hade han kommit tillbaka en dag, när
gökens rop läto höra sig från kullarna och skogen
doftade af ung, frisk grönska. Solen sken,
sommarvinden susade, blommorna vajade och gungade på
långa stänglar. Midt bland sina blommor stod Elina
med ögon som lyste af glädje vid åsynen af den
länge väntade.
Med honom följde längtan och oro och
önskningar, så som de följa lifvet i spåren. Han bröt sig
väg genom rosenhäcken — blommorna bugade sig
för honom — mot honom sände de ut sin ljufvaste
doft och strödde sina blad för hans fötter — han var
äfventyrets käcke unge man, för hvilken allting
lyckades.––––
Det var ungdomsminnen, af hvilka en man ännu
kunde hafva sin fröjd, när de åter väcktes till lif.
Men från den ljusa bilden föll plötsligt en mörk
skugga. Skuggan antog fru Grahns skepnad i den
mörka, dystra, osköna dräkten och med det gåtfullt
inbundna ansiktsuttrycket — solljuset förmörkades,
det fick eldens hemska, brännande färg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
