Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har ett glädtigt lynne; det är nu öfver ett års
tid baronen gjort sin visit hos mig, och nästan
dagligen; jag tycker då på denna tid jag skulle
hafva funnit det; och det är alltid vanligt att,
så snart en karl finner nöje uti att se och tala
med någon af vårt kön, är tadlet färdigt, och
det är just vi, som alltid hafva våra pilar
hvässade, och rätt eller orätt låta vi dem ila. Huru
illa dömmes icke? Jag och du ser sjelf, Marie,
och ni alla här, som äro min omgifning, om jag
förtjenar att så tadlas. Det har djupt en tid
bortåt graverat mig; jag skrattar nu deråt,
föraktar det och låter qvinnotungorna följa fritt sitt
lopp.
— Mamsell är mycket upprörd nu. Ack,
dessa ögon borde aldrig gråta!
— Det är ljuft, Marie; det lättar själen.
Då man djupt känner en enda smärta, så förstår
man alla andra lidanden.
Charlotte kom in och lemnade ett bref.
— Det är från grefven, ser jag. — Han
önskar att jag skall gå ut och promenera. Jag
har då visst ingen lust dertill, men får väl lof
ändå att göra grefven till viljes.
— Hvad får jag svara budet?
— Svara bara ja. — Säg till Sophie, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
