Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så taltes de vid om ditt och datt, och
Rasmus gnäggade, så hans gris började skrika
ute på logen.
Flera gånger stannade hon se’n när hon
kom den vägen, och alltid blef där en liten
pratestund. En dag på vintern sa hon, smått
förlägen, till honom, när hon skulle säga adjö:
— Du, hm, du Rasmus — har du — du
tänkt på det där se’n?
— Hvilket?
— Det som du sa — då — den gången
när du var inne hos mig hos klockarens?
— Hva sa jag? Det har jag glömt.
— Om giftermålet — du vet. Stå nu inte
och gör dig till!
’ — Jasåå det där! Hm! Å joo! Nog har
jag väl tänkt på det nå’n gång — den törsta
tiden efter åtminstone. Nu har jag slagit det
ur hågen — det har blåst många väder se’n
dess och du börjar bli bra gammal. Och bra
fet är du också. Jag har haft mina
spekulationer nere i möllan lite på sista tiden.
Där ä* fem döttrar och de kunna inte bli af
’med en enda, tycks det. De bli glada om
jag tar nå’n af dem, och en faslig hop ylle och
linne ha de i kistorna.
Och så äro de inte så kräsna och
stor-nosiga af sig.
Karna stod som på nålar. Hon kände
kallsvetten på ryggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
