Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, du läser ordet och du kan bra med att leta
fram det, som passar att slå till andra med. Men
du glömmer alltid bort, att Gud är kärleken,
och att vi skolom älskas inbördes, och att han
har sagt, att de små höra honom till. Där är
både lag och evangelium i Herrans ord, men du tar
bara det stränga; där är aldrig ett ljuvligt och
glatt bådskap i din mun. Herren skulle inte ha
hjärta att vara så hård som du är: hans hjärta
smälter av förbarmande. Med evig kärlek
älskar jag dig, säger Herren. Men du har ett
stenhjärta ! Den, som ickeälskarsin broder, som
han ser — huru kan han älska Gud, som
han icke ser?
— Ättikan kan inte hjälpa, att hon inte
är söt! sa Holger.
Men Elna tog lille Josef i famnen och gick ut i
bakhuset: där låste hon in sig, och i trots av Holgers
upprepade kallelser kom hon ej ut hela dagen.
Holger var missnöjd med sig själv och med Elna,
och det dröjde också ganska länge, innan han vågade
be henne att få ta pojken, då hon skulle gå ut och sköta
sina hushållsgöromål.
Men tiden läker alla sår, och snart var det åter
Holgers förtjusning att få leka med den lille — liksom
Elnas att åse, huru glad mannen var åt deras barn.
XVI.
Tolv år hade förflutit och lille Sef hade nu tre syskon.
Holger Skräddares stuga var sig tämligen lik, något
mera förfallen kanske än förr. Västra väggen var brun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
