- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 1:2 /
153

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gon annan »snackesyster», som Holger brukade säga,
öch där kunde hon sitta hela dagen. Antingen läste
de eller talade förtroligt samman, oftast om
andeliga ting och under ymniga tårar; men ej sällan fick
den eller den sitta emellan för det ogudaktiga leverne
han förde, liksom mannens verkliga eller inbillaide
fel på det strängaste nagelforos, ofta med omedvetet
åsidosättande av den kristliga kärleken. Å ena sidan
alstrade detta en viss fariseisk självbelåtenhet, och å
andra sidan gick hemmet allt mer vind för våg. Barnen
blevo för mycket lämnade åt sig själva utan verklig
tillsyn, och detta inverkade menligt ej blott på deras
renlighet och ordningssinne, utan ock på deras seder.
Som det var dem strängt förbjudet att leka med
grannarnas barn, på det de ej av dessa skulle höra
ogudaktigt tal och lära odygd, måste de roa sig så gott
de kunde hemma. Josef, som skulle se efter sina
syskon, var i ständig ängslan att de skulle hitta på
någon odygd eller göra någon förtret, då det
gemen-ligen var han, som fick sota för vad de brutit.
Visserligen skulle de lyda honom, men detta var dem ej
särdeles angenämt, varför Josef och de små ofta voro i
»håret på varandra», och kunde de komma underfund
med att den äldre brodern brutit mot någon av
föräldrarnas befallningar, voro syskonen genast färdiga att
skvallra på honom. Så blev det undskyllan och
osanning, hämnd på den som skvallrat, och vanligen vann
den starkaste, helst han bäst kunde försvara sig inför
föräldrarna, fast sanningen stundom fick sitta emellan.
Kunde en olycka eller en odygd blott hemlighållas
för fadern, var det ej så farligt, ty Elna tog mera sällan
till riset; hon endast grät, talade allvarligt med barnen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/1-2/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free