- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 1:2 /
169

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nämligen läsa i kyrkan. Vägarna voro uppfyllda med
gående och åkande, ty så många, som kunde komma
ifrån, skulle vara med på konfirmationen, och detta
gällde ej blott om »bys barn», utan även från de
angränsande socknarna strömmade stora skaror till
kyrkan. Att många kommit till Quds hus ej blott för att
höra, skönjdes klarligen därav, att de gjorde
anmärkningar över var och en, som de kände.

— Nej, har man sett på Jöns Anders Lars!
Bring-selar! Jo jo men! Undra vem han har vunnit dem
från på knack.

— Är det inte en ynk? Husarens Else — det arma
stackarsskapet — lackerade tåhättor på hängorna och
broderade »handskäfter» med spetsar omkring!

— Se på Anders Smeds pojke! Han har inte varit
i Lund och studerat till »prästagesäll» mer än tre år
och är redan klädd i glasögon!

Och så vidare i oändlighet.

Så »ringde det andre», och allas huvuden blottades.
Prästen kom. Gudstjänsten fortgick som vanligt —
med barndop, vigsel och kyrktagning.

Predikan var slut, och barnen samlades oppe i koret.
I kyrkans mittelgång blev en fruktansvärd trängsel:
alla ville nämligen så långt opp som möjligt för att
kunna höra frågorna och om möjligt även svaren.
Men av de omilda blickar, de puffar och knuffar,
som allt emellanåt utdelades, skulle man knappast
kunnat tro, att det var en varm önskan att höra Guds
ord och gömma det i ett ödmjukt sinne, vilken
förestavade denna »rusning» i Herrans tempel. Bänkarna
voro fullsatta av församlingens egna medlemmar, men
även där en eller annan bänkplats var ledig, vågade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/1-2/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free