- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 1:2 /
191

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i den en gång, så hade jag kanske intet suttit här
nu och hetat Jöns Jönsson. Se, den kitteln är som ett
klenodium, ska jag säga: inte för att jag annars tror,
varken att troll ha gjort den, eller att det är guld i
kopparn — det är bara trams. Men har den frälst
en i min släkt från olycka, så kan den komma att
göra det en gång till! sa gubben.

— Där sa han ett sant ord, viskade Janne i
Elle-minas öra, för det var jag, som kom Ingvar på, att
han skulle begära den särskilt.

Ellemina log, ehuru hennes ögon stodo vidöppna av
spänd väntan, och håret klibbade fast vid hennes
svettiga panna. Hon kunde ej underlåta att lägga sin
ångande kind intill hans — och så utbytte de en blick.

— Jaså, då kan jag ju ge kitteln efter! sa Ingvar: han
märkte, att han hade gått för långt.

— Såå? Verkligen? sa gumman, jag trodde det var
den, det kom an på. Jag började tro, att Ingvar skulle
vara lika nöjd om Ellemina, om där bara vankades en
bra rulle skuldsedlar och lite kreatur och så den
inmurade kopparkitteln. Men jag har tänkt många gånger
på min enda dotter, och hur hennes värld skulle
gestalta sig. Med många sorger kan hon krönt varda i
jämmerdalen, och mycket glädje kan hon få röna.
Men den dagen, då hon skulle gå med krans och
krona upp till Herrans altare, har jag tänkt, att det
skulle vara med en, som tänkte ett litet grand på henne
själv och inte bara på en kopparkittel. Och
Ellemina är inte en tös, som man behöver krångla om
priset på, liksom det vore frågan om ett kreatur: hon
kan få en god man ändå, om det så är Guds vilja; det
fick jag i världen, fast jag var fattig och inte hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/1-2/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free