Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och vad skulle nu det göra, att han har tjänat
här? Jag var ju piga här, innan jag blev din kvinna!
Det är en dunders pojke, och ordentlig på allt sätt,
och säkert är, att Ellemina har fäst sig vid honom
riktigt. Jag hade henne i förhör lite i jåns, och hon
sa ju inte så värst mycket, men hon såg så bönliga
på mig och hon blev så själaglad, när jag frågte,
om hon ville jag skulle snacka med dig. Livet är ju
så kort, och hon har ju nog själv, så hon behöver
inte se på gods — då är det tusen gånger bättre, att
hon får den hon håller kär. Du vet hur gott vi ha
levat samman, far! Inte skulle du vilja, att vår enda
tös skulle sitta som en olycklig kvinna alla dar? Det
är bättre att leva med trevnad i en liten stuga än
sitta och gråta i en fin gård. Och Ingvar får henne
aldrig!
Ute i sterset möttes två par ögon, strålande, fulla
av glädjetårar; två händer lades samman i en fast
handtryckning, och två unga hjärtan höjde till
Herren Gud ett hjärtevarmt, lågande tackoffer.
— Hade jag bara vetat det, innan Ingvar kom: nu
satt jag nästan och krusade honom! Det förargar mig!
sade Jöns Jönsson.
— Ack du! Han talar aldrig om, att han friat
förgäves, det kan du vara lugn för, och jag gav honom
tydligt besked för resten. Och du kan ha gott av att se,
du far! att hur vi lägga våra rådslag i det jordiska,
så gäckas de, om vi inte-ta Gud till råds.
Då Janne en stund efteråt kom in i stugan, sa Jöns
Jönsson till honom:
— Behöver du pengar för att köpa tillbaka er gamla
gård, så bara säg mig till!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
