Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemma hos mina föräldrar var det inte fullt så
galet som på de flesta andra ställen, ty far var en av
de lugna gammaldags bönderna och hade alltid till
regel• »Sörj en icke för morgondagen, ty
morgondagen haver själv sin omsorg med
s i g». Och mor var en avdestillai landen a, som
alltid höll sig beredd på brudgummen sankoms t.
Ähå, ja, ja!
Vi hade en piga, som alltid var så munter och
rolig — Mätta hette hon. Hon kommer hem en dag
och säger, att Bengta, naboens dotter, har börjat tala
med tungomål.
— Det var rätt väl det, sa far, ty förut har hon
alltid talat som hon haft gröt i munnen.
— Hon läste upp långa rader ur bibeln, och så sa
hon, att världen skulle förgås!
— Ja, men när? frågade far.
— Det sa hon inte, så det vet jag inte, mente
Mätta.
— Så god profet kan jag vara och lite till — i min
tid blir det inte, för judarna äro inte församlade än
och inte omvända heller, sa far. Åtminstone lura de
alltid folk, om de kunna.
— Men ändå, sa Mätta, visste jag, att det skulle
vara slut nu till Michaeli, så skulle jag sannerligen
gå till vardags med min nya vadmalsklädning! Det
finns inte förargligare till än att ha fina kläder och så
inte få någon glädje av dem!
— Nej, gör du inte det! sa far, för jag har inte råd
att lägga på lönen åt dig, inte, utan spara du dina
kläder, så kan du vara fin till jul, när alla andra pigor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
