Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berodde därav, att några halvvuxna pojkar roade sig
med att kittla de frammanför sittande flickorna på
halsen med halmstrån eller taga fatt i ett och annat hår,
som i trots av allt använt smör eller dricka ej ville ligga
slätt utan purrade sig, eller också stucko de dem
med knappnålar. Emellertid sökte de se oskyldiga ut,
när offren för dessa deras kvickheter röda, förargade
eller gråtfärdiga vände sig om för att upptäcka den
närgångne fridstöraren.
Klockaren tog upp: »Min gärning! nådigt
skåda!» Prästen läste en morgonbön. Och så tog
husförhöret sin början. Varje hushåll uppropades i sin
tur, och de närvarande drogo sig sävliga och tafatta
opp till katedern. Husfadern lämnade de nyinflyttade
tjänstehjonens prästbevis till klockaren, som såg ytterst
viktig ut.
— N:r 17 21/64 mantal: Åboen Ola Persson den
äldre?
— Ja, svarar en basröst långsamt.
— Hustrun Olu? fortsätter prästen.
— Ja, ljuder en tunn, rädd röst.
— Sonen Wilhelm?
— Ja. Det kom raskt och klangfullt.
— Dottern Else?
— Ja, svarade en späd, men klar röst.
— Dottern Inga?
— Nej, upplyser fadern, hon har frossan. Men,
spörjer han betänksamt, kanske hon kunde få komma i
morgon i stället, för hon har frossan bara varannan
dag?
— Nej, hon får komma till restmötet! Drängen Jöns?
Han var där inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
