Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såg så förnöjd ut, när han tog Ingars hand i sin.
Och hon såg så kärleksvarm ut, så det var rent en
lust att betrakta henne.
— Detta har jag vetat länge, sa Anders och såg
trygg ut.
— Har du? sa far. Nej, hör på den! »Små grytor
— — —» tror jag.
— Varför skulle han annars köpt en schal till henne
på Mickelsmarknad? Och varför gav han mig två
konfekter? Där är aldrig någon annan, som har gett
mig något.
Så blev där ju ett allmänt skratt.
— Undras, om där skall komma många i ottesången
i morgon? sa Erik.
— Å, med detta väglaget blir det väl inte som
vanligt, mente mor. Det kristliga livet avtager — allt
mer och mer.
— Här ä’ inte något slags liv i folk nu för tiden,
tyckte Johanna. Tacka vill jag förr i världen; då var
det roligt vid jultiden. Nu sitta de bara och dänga
kortlapparna i bordet och ränna och dansa och flänga.
Då voro »stjärnepågarna» ute och gingo omkring med
»Betlehemsstjärnan» var enda kväll från julafton till
»tjugonde Knut» och sjöngo »Betlehemsvisan». Tre av
dem voro vise män ifrån Österland: de voro klädda
i vita skjortor utanpå kläderna; de hade en röd halsduk
om midjan och stora pappershattar med stjärnor
av silverpapper eller korkomslag, och åtminstone den
ene av dem var svärtad i synamentet — se, han
skulle vara liksom morian, för där står, att de kommo
från »Moria land». Och så var där Herodes i röd tröja
och med långt svart skägg liksom en »tatter» — han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
