Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nu för tiden! Hm! Kom nu och tala om
spökhistorier — inte ens barnen tro på dem och de
fullvuxna göra narr åt dem.
I somras hälsade jag på hos en god vän,
landstingsmannen Per Jönsson i Skruvby, och vi hade en
särdeles angenäm och munter dag såväl inomhus som
i den vackra skogen bredvid hans hem, ty både han
och hans gumma Lina äro glada och vänliga.
På kvällen kom deras lilla Amy och viskade
till mig:
— Hör du, farbror! Nu kunde du gärna tala om en
historia, men det ska vara en, som är hemsk, förstår du!
— Jag kan inga historier, mente jag.
— Är du inte en snäll farbror? Det trodde jag. Är
du inte snäll?
Nå, det är nu allt en kinkig fråga att besvara,
när den kommer över trohjärtade barnaläppar och
åtföljes av en djup, klarblå blick. Man har svårt att
säga jo.
Jag föreslog därför, att vi skulle spela krocket.
— Nehei! Du ska tala om en historia — en
hemsk!
Jag letade i mitt minne och erinrade mig då en
sägen, som i min grönaste barndom hade vållat mig
feberrysningar och en sömnlös natt. Och så begynte
jag:
— Där var engång — —
— Asch, är den av den sorten? De ä alltid tråkiga:
om nissar och troll och prinsessor och... sa lilla
Amy och »gjorde mun».
— Där var engång en man, som bara tänkte på
den orätta mammon och stora pengabunkar, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
