Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när så knogarna larmade alldeles för våldsamt,
rusade han bort till luckan och skrek:
— Har du eld i byxlommorna, så vänd ut och in
på dem, din vithårige bulvan!
Särskilt förargade honom en liten vithåring, som
använde sina fristunder företrädesvis att gå opp och
»skoja med tarmagnidaren». Det var vardagsmat till slut
för Per Speleman, och uteblev pysen någon dag, rentav
saknade han honom. Spektaklet hade vanligen följande
förlopp.
— Ska du knabba sönder luckan, ditt lilla kräk,
så ska jag, djäkeren i min fattiga skinntröja, knabba
dig på–––-
— Jag skulle förnimma, om här är något brev till
Per Nils Per?
— Nej, det är här inte, din höratötte1 du är!
— Inte dä?! Här ska vara!
— Ska här?! Var har jag käppen? Ska här?! Tror
du jag äter opp1 breven, ditt vithårade as! Om du inte
ger dig av som du vore »nällad», så — —
Nu kilade vanligen pojken för att komma igen några
minuter senare, när Per.Speleman väl hade fått kvinten
klar.
— Är det du igen?
— Jag skulle förnimma, om här är något brev till
Nils Englas — katt?
Då dök Pers stora näve ut, fick pojken i kalufsen
och under det han riste honom, yttrade han med en
viss förtjusning och i små, avbrutna meningar:
— Här går du — och förnimmer — och förnimmer
— tills du förnimmer — att du — inte — har ett
enda — hår — på ditt — syndiga skallaklot!
Lintott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
