Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— det var en överraskningarnas dag. En piga steg in
om dörren, hälsade blygt, vände sig till Per och sade:
— Jag skulle be om ni hade velat skriva
utanskrift på ett brev till mig — jag kan så dåligt med
det själv!
— Vem är det till? frågade Per.
— Dä ä till — till Mårten — Mårten /Månsson,
sade flickan tveksamt och tyst, han som sitter inne
— på fästning, Ja, kyrkvärden var ju med vid tinget
och vittnade. Hur är det? Får man, försegla det, när
en fånge ska ha det? Eller ska vem som helst ha
lov att läsa det?
Per förklarade, att hon lugnt kunde försegla det,
och bad Ebba ställa om den saken.
— Skriver du till en fånge? Du, som ä gåradotter?
sporde kyrkvärden med undran i tonen.
— Det var ju för min skull som han gjorde sig
olycklig i hastigt mod — hade inte den andre i fyllan och
villan varit skamlös mot mig, så hade inte Mårten lagt
till honom. Och jag tycker än i denna dag att Mårten
gjorde rätt, fast det tog för hårt. Men liöllo vi väl
i den goda dag, så ska vi göra det i den onda också.
Nu är där ju ingen, som vill veta av honom på hela
jorden mer än jag!
— Ja, men han ska ju sitta inne i tu år! Du som
är en duktig tös och har en bra del att vänta efter era
också — inte ska du kasta bort dig på det sättet?
Vad säger din far om det?
Där låg en viss aktningsfull faderlighet i Anders
Åstradssons ton.
— I den saken har han inte ett ord att säga, sade
flickan varmt, fast och trohjärtat. Man måste mer lyda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
