Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ängslig oro väntade på henne, under det Nils höll sig i
kammaren, kanske lika rädd för hennes ankomst som
för sin fars, vilken när som helst kunde inträffa.
Men Bengta gick bort och tog tösen om halsen,
klappade henne hjärtligt och sade skämtsamt:
— Hör nu, Ebba! Det påstås att här skulle vara en
ungherre gömd här i huset — en, som jag bra gärna
skulle vilja träffa! Ta och försök att skaffa honom hit.
Undrande och orolig kallade Ebba på Nils, som
såg ytterst tafatt ut, när han kom ut ur kammaren.
— Goddag, Nils! sa Bengta skämtsamt. Så du vill
bli min fästeman?
— Det har aldrig jag sagt! sa Nils raskt, men han
såg olycklig ut.
— Jo, jo! Så går det, när vi fruntimmer fria! sa
Bengta leende, men tillade därpå allvarligt: Är du
riktigt glad vid Ebba? För hela livet, va?
— Där är ingen, som kan tro, hur glad jag är vid
henne, fast jag inte kan med att krumbukta och
snacka grant!
— Då ska jag säga dig, hur du ska få henne också
— om du så hade tio fäder, som vore mot saken.
— Bevars väl! Det är min liv och fattiga skinntröja
galet nog med en! smågrinade Per Speleman.
— Ja, du behöver inte glo så stort på mig, Nils!
fortsatte Bengta. Må tro jag är en gammal trollpacka, så
jag undrar inte på att du inte vill veta av mig. Jo! Om
du nu finge — rent som genom ett underverk — en
tunna gull nu — i detta ögonblicket, skulle du då
vilja dela alltihop med henne? Och aldrig låta henne
höra att hon är fattig, va? Aldrig en gång i livet?
frågade Bengta uttrycksfullt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
