- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 2:2 /
73

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Tvi! Dä ä ju ett hundanamn! Pågen måtte väl
inte gå och’ bry sig om en sån en utan komma hit till
vårt eget land och ta ett kristeligt, riktigt fruntimmer!
sa Else betuttad.

— »Vi kann inte snaka med varanndra ännu men hon Ser så mill
på mig ock säger Präcktig Junge ock det betyder du präcktige unge,
men Jag bryr mig ike om Hänne om barra Eljena är ricktikt Fast.
Kossten är Skrin — det är mäst Grön saker — —»

— Uselt bukfylle — då blir han snart slunkig i
sidorna! mente Bergvallskan och såg riktigt förtjust ut.

— »och Flesk vannkar inte utan iblann, men Fina hon ger mig lite
Stek iblann Här kallar de både kalvakjöt och lammaköt för Flesk,
och pantofflor kallar di karatofflcr, men tofflor kallar de för
pan-tofflor — —»

— Det har jag aldrig hört förr, tyckte Åke och såg
djupsinnig ut, ändå kan jag förstå tyscha ganska bra
och har varit på Bornholm — de ha kanske skojat
med honom —

— Å, det är som han själv sätter ihop, den [-lögnhalsen]-] {+lögn-
halsen]+} sa Bergvallskan.

— »och en kan knappt förstå Dem .Som de plyddra på Men der är
injen som kan arbetta om kapp med Mig Stunnom grina de ått mig
men vad Jag inte förstår inte te mitt järta går De ha allrig ofredat
mig. Jag har hellsan och önskar eder och alla bekannta sama goda
Guds gåva Hälsa nu Eljena att hon är Fast — Härnäst Jag skriver
skall Jag skrifä mer Min adräs står på den lile lapen Hasteligen
Ödmjukligen

Anders Jöns Son.

— Jo, se så lydade den paschaschan! sa Åke stolt
och lade från sig brevet.

— Nå, så var det roligt, att han har det bra, men
illa är det, att han får så litet fläsk, stackaren! Pass

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/2-2/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free