Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det I haven gjort en av dessa minsta»–––––––-
då smälte hennes nåd i tårar och jag höll sannerligen
för Gud på att resa mig upp, så arg var jag, och säga
till prästen: »Ve eder, I fariséer och
skriftlärde! I läggen människorna tunga och
odrägliga bördor uppå, men själve viljen
I icke röra dem med ett finger!» Baronen
tänkte nog som jag. Klockaren talte om, att han hade
frågat prosten, om han inte tyckte att änkans skärv
och en kärlek, som hade gått i döden för sin husbonde,
hade varit värda några ord vid graven? Då hadte
prosten blivit skamsen och inte kunnat säga ett ord.
Och då hade baronen sagt, att där finns En, som
skall sätta de yttersta som de främsta.
— Ack ja, ja! Nu ha vi en själasörjare mild och
vänlig mot alla! Och som bryter den hungrige sitt bröd!
— Därför går det också med honom som med
alla dem Gud älskar — han agar dem. Han får pröva
sorgen, vår kyrkoherde!
— Ack ja! Det gjorde mig så obeskrivligt ont om
honom, när han själv stod på predikstolen och gjorde
tacksägelse för den lilla frun. Att han ändå hade kraft!
Att han kunde fa orden fram!
Ingar, som tjänar där, sa, att han kunde inte gråta
strax — han bara gick och klappade sina småj flickor
på huvudet. Men när så den lilla minsta hade läst
från middagsbordet ett par dar efter fruns dod, och
så sa: »Tack för maten, far och mor!» som hon
brukade, så brast han i en sådan förskräcklig gråt. Men
sen har han blivit lugnare, och för att liva upp de små
stackarna, går han och leker med dem som ett barn!
Och om kvällarna står han häroppe vid graven!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
