Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, det är inte gott att vara far och mor på
engång — idet vet jag. Elna tog sig Mårtens bortgång
så när, så hon har väl inte långt igen. Nu går jag
och stabbar med de små tultingarna: det är väl att
kyrkoherden har skaffat mig den här platsen — vi
slippa svälta åtminstone. När hon har slutat, får
församlingen ta dem — — — och så blir det väl gamle
Svanbergs tur att stoppas ned i jorden och få vila
engång — — — mina mesta dagar ha varit en
dagakarls; arbete och möda, då det som bäst varit haver.
— Ack ja! Och ändå ha vi inte haft det som värst.
— Ack, här finns människor, som svälta så det skriker
i tarmarna.
— Hm! Svälta är svårt, men svårare finns! Hur
många gånger har en annan för resten inte fått svälta
för att barnen skulle få slippa? Men vilket tror du
svider mest: att lägga sig sulten eller att få bitarna
slängda till sig som till en hund av en långfingrad
inspektor, som man kunde sätta in på vatten och
bröd, om man bara tordes; att inte få så mycket
som rösta på själasörjare efter som man förstår, utan
vara såld, så herrskapet bestämmer kosten för själen
också; att se husbonden köra över ens kvinna och
inte bry sig om det mer än det vore en källing, inte
stanna eller ens vända sig om; aldrig ha tid att låta
barnen gå i skolan — och så skall man nödgas gråta
över att naturen ger ens flickor ett grant ansikte och
veta att de själva också få gråta för det — det är
det värsta! Farväl med dig! Jag får väl opp i tornet
— rätt som det är kommer liket! Pastorn står ute i
trädgården allaredan, ser jag. Nu ska han nog hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
