Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana åsnor till på Quds gröna jord som
förståndiga människor!
— Det var fasligt vad Stenström — — —
— Nu ska han emellertid få höra hela historien —
fast glad är den inte. Och det ska han få till tack
för det han bjöd på plommon i går när vi möttes
utanför prästgården, fast han hade prästamamsellerna
med sig. Det är väl den där blåögda, som han ska
ha engång — ja ursäkta, det angår mig då inte! Men
det gjorde mig gott att han inte vände huvudet åt
andra sidan och »blev lomhörd på ögonen», när jag
hälsade.
Jo, ser han!
Vi va inte mer än desamma två syskonen
därhemma, jag och Kersti, och jag hade nu nästan varit
som både far och mor för henne under hela
uppväxten.
En rar tös var hon — så syster min det var.
Grann och glad och vänlig mot fattiga och rika: det
var alldeles som där hade blivit ljusare i den gamla
stugan därhemma när hon rörde sig där. Och flera bra
friare hade hon, fast vårt hemman inte var av de största
smörhålorna och vi inte hade som värst många
skuldsedlar i kisteläddikan. Men jag förtjänte bra på
gravstenar — det var vanligt att alla på den tiden skulle ha
en vördig gravvård — de kommo inte med gjutna
järnkors som nuförtiden. Födelsekransar och
kistebrev målade jag också — och några riksdaler från Per
och några från Pål var inte så lite på den tiden.
Har han sett riksdagsmannens gravsten häroppe?
Norr om kyrkan — med marmorängeln? Jag kunde väl
tro det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
