Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Att man ska behöva höra sina egna barn tala
så ogudaktigt!
— Å, det finns väl yngre änkor! sa Lars och reste
sig opp.
Martina satt med vidöppna ögon.
— Bengta Skräddarens kanske? sa hon flämtande.
— Hon ser bra ut och är sju år yngre än du, om
så vore. Farväl med dig — tänk nu allvarsamt på
vad jag sagt. Om fredag kommer jag.
Och därmed gick han.
Martina blev alldeles perplex. Han gick! Å pytt!
Kommer nog igen!
När han kommit halvvägs mot byn, gick hon ut i
dörren och såg efter honom. Han fortsatte mot sitt
hem.
Så ropade hon. Först sakta, sedan högre, slutligen
otåligt.
Han vände inte ens på huvudet. Martina kunde
inte förstå vad som kommit åt Lars Vante.
Pytt! Han lugnade sig nog — i morgon skulle hon
skratta ut honom — då bleve det nog annat ljud i
pipan.
Men den natten lågo de vakna båda på var sitt
håll. Och när Martina somnade till på några minuter,
drömde hon att hon slogs med Bengta Skräddarens.
Henne drömde Lars också om, men inte att han
slogs med henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
