Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hennes ja hade en egendomlig, obeskrivligt skär
klang.
Efter vigseln drack man ett par glas vin.
Så sa prosten:
— Och vill du ha mina hästar att flytta hem gamla
mor och lite varjehanda, så skall jag skicka ner Måns
med dem strax. Så kan du, Martina, ju åka hem:
med din man skall du ju följa, om det bär till fots eller
vagns.
Hon log så vackert.
— Flytta själva julafton — ja, ja, jag har mig själv
att skylla! Hur vi ska kunna få med allt, bara!
— Å det ger sig nog! Blir det inte klart i dag, så
blir det nog en annan dag! Det är mitt gamla
ordstäv. I dag synes det att det är sant! sa Lars förnöjd.
— Jo, jo, sa prosten. Bara man vet vad man vill,
så — —
— Ja, och så vad hon vill. Och båda vilja
detsamma.
Därmed följde han prosten ut.
Men när han gick in i kammaren efter hatten,
visslade han, så att det gav eko i hela huset. Och så
stack han huvudet in genom dörren, log, nickade
och sa:
— Adjö, lilla mor!
Hon nickade tillbaka, röd om kinderna, och då
hon blivit ensam, föll hon på knä och bad länge till
julens konung, som kom till jorden som ett litet barn
för att läka förkrossade hjärtan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
