Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från Mathilda till Nicke. Det vart dödstyst — alla
blevo bleka, alla voro förskrämda. Klenoden från Nya
världen! Här komme bestämt att hända något
fasansfullt i dag!
Men vad?
Mäster steg in, bullrande som vanligt.
Så fort han kom in om dörren, slog honom
tystnaden med häpnad. Han såg sig om. Ingen blick
vågade möta hans; ingen rörde sig — ingen kunde
heller ta ögonen från hans anlete. Vad — vad i
all — — världen kunde ha hänt?
Helt maskinmässigt såg han bort till katedern–––
Och stannade stel. Han stirrade i den ljusare
fläcken på den nedrökta väggen — han trodde ej sina
egna ögon! Kloc — — —
— Vem har den på sitt samvete? röt han slutligen.
Alla tego, men det gick en rysning genom
bänkraden och de små kropparna böjde sig som säv för
en vindil.
Frågan upprepades. Samma tystnad.
— Vilka voro inne på lillemiddagsrasten?
— Mathilda och Nicke! hördes långt om länge en
röst.
— Åhåå! Då ska vi nog inte behöva söka länge
efter missgärningsmannen!
Och över mästers anlete drog ett grymt, men ändå
nästan småförnöjt hånleende. Ett par av de minsta
barnen förmådde ej mer, utan började böla.
— Har någon av de lymlar, som jag blivit satt att
dela livsens ord i deras späda levnadsår, gjort mig
gråa hår, så är det du. Men inte ska Herren engång
kräva ditt blod utur mina händer för det jag är för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
