Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag låg och grät om nätterna — om dagen höll jag
mig, ty jag ville inte han skulle se det.
— Var mor Marna riktigt kär i honom, va?
sporde jag.
— Aah! Jag hade ju aldrig tänkt på någon annan;
hemmanet var bra och stugulängan ny. Och så hade
jag vårdat honom som ett barn och väntat på honom
i mina modiga sju år. Det hade bestämt inte kunnat
vara värre om jag varit kär.
— Hm!
— Slå en dag träffade jag en kusin vid kyrkan.
Det var en munter pojke, som nyss hade blivit korporal.
»Ska där aldrig i tidens tid bli nånting av mellan
dig och Bertel?» sa han till mig. »Det känner Herren!»
sa jag lite smått förargad. »Bertel är som en häst,
som har väggavane — en fårien inte ur fläcken!»
— »Säg opp dig!» sa han. »Det har jag gjort två
gånger!» sa jag. »Nå?» — »Jo han sa: ’Du får aldrig
så bra nån annanstans som du har här, men jag kan
ju inte tvinga dig!’ Och så har jag blivit kvar — att
flytta vore ju dumt!» sa jag till Stål.
Stål stod lite och tuggade på mustascherna. »Såna
där förstås ska tas på ett särdeles sätt!» sa han. »Skaffa
dej en annan friare!» — »Jo, ta mej den! Och för
resten skulle jag ingen vilja ha, om de så växte på
träd!»
Så började han skratta. »Skulle du inte för exempel
vilja ha mig?» sa han. »En sådan en grönskålling —
nej tack!» — »Ja, inte vill jag ha en sådan där
gammal ’skrabba’ som dig heller, för oss emellan — och
det behöver ju inte komma ut vidare så länge — så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
