Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för sin trofasthet utom försmädelse och spe på alla
gillen.
Där gick hål på ägget en Kiviks marknad — å,
jag minns det som det hade varit i går!
Mosters och vi hade gått in i en av bodarna för
att få ett glas vin — på den tiden var ju Kiviks,
marknad årets största högtid här på slätten näst jul,
påsk, pingst och midsommar. I samma bod kommer
Kristoffer in: några tosingar hade fått fatt i honom och
bjudit honom på gök, och Kristoffer var den, som gärna
höll till godo, bara det ingenting kostade honom. När
han så hade fått lite i hättan, började han skryta och
skräppa om allt vad han samlat på kistbottnen och
där blev ju mycket skoj och oväsen, förstås. Jag satt
och lyddes med ett halvt öra.
Så var där någon, som började slå på
giftermåls-strängarna och undrade, hur länge Kristoffer skulle gå
och dra på hasorna, innan han gjorde allvar av det
med Alfrida.
— Tänka i tid ger trygghet och frid! sa
Kristoffer och såg viktig ut. Inte för jag vill säga något
om Alfrida, men två tomma händer bli dåliga
hjärtevänner. Liten stugaför en kan duga,
men mångaungar ä fattigmans tunga. Alfrida
kan inte spara.
De andra skojade med honom och mente, att han,
som var över sina femti, behövde då inte vara rädd
för så många kristnagillen precis.
Men så böjer sig den här tosingen Bokenblad,
husaren, fram och säger:
— Hör du, Kristoffer! Vill du inte ta och slå dig
ut för min syster Johanna? Skinn på näsan har hon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
