Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skräddarens advokat bestred vartenda jota i
motpartens stämning och begärde därpå uppskov för att
komma in med en skrift.
Skomakaren fick ordet och sporde ödmjukt om
Rätten kanhända möjligtvis hade sig bekant någon
lagparagraf, som förbjöd en fattig, men idog, redlig
och oförvitlig medborgare att under en älskad konungs
glorrika spira ha höns och därtill hörande tupp, eller att
försvara sig och sina kära mot fyr- och tvåbenta
skadedjur.
Skomakaren berättade därefter, på domarens
allvarliga uppfordran, huru den beklagansvärda historien
uppstått och utvecklat sig. Och när man hörde honom,
kunde man endast förundra sig över vår Herres
över-svinneliga långmodighet, som tillät, att sådana
människor som skräddaren, hans käring och deras
eländiga katt ännu finge leva på jorden.
Skräddaren gjorde sin berättelse och det föreföll
varje kristen själ som en olöslig gåta att ej
längesedan jorden uppslukat skomakaren med barn och
blomma, hus och tupp, hustru och spannrem.
Domaren sporde med tillkämpat allvar om de inte
kunde förlikas, så att målet måtte bli nedlagt och
grannsämjan återställd?
Då tog Karna Jeppa Honom däroppe till vittne, att
hon visst inte var den, som lät solen gå ned över sin
vrede. Men hon ville inte ha alla döda kreatur slagna
i synen på sig, och? hennes man kunde inte vara tjänt
med att komma på fattighuset därför att skomakaren
slog sönder alla verktyg, med vilka han skulle äta sitt
bröd i sitt anletes svett.
Skomakarekvinnan brydde sig inte om huruvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
