Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att där ödslades och slarvades med allting. Och på
hemvägen hade han sådana historier att berätta, så
håren reste sig av skräck på Ola Sticksnåls skalliga
hjässa. Därför blev där aldrig nånting av. Sander var,
förstås, alldeles lika nöjd om att nån annan skulle
komma i huset och få någon makt där — då skulle det
ju snart varit slut på hans regering och allmakt.
Som liten pys åkte jag engång med dem, när de
hade varit och »sett sig lite för» hos Erik Mårtens i
Storegård. Jag fick krypa upp i baksätet och de sutto
på framsätet. Välplägade voro de, så de talte lite
högre än meningen var, och på det viset fick jag höra
en hel hop.
— Hanna ä allt en djädrannas rar tös, du Sander!
sa Ola.
— Ja, det är säkert! sa Sander.
— Det var när som ett hår jag hade kysst henne
inne bak dörren i kammaren!
— Det skulle jag inte sagt om!
— Lång och smärt och rödkindad, barmad och
bred-höftad, va?
— Ja ja men!
— Och sådana dukar som hon har vävt — fina som
västgötatyg, du!
— Det tror jag nog. Ochi sa hon att hon vävt dem
själv, så har hon — hon gjort det också.
— Gubben Erik har nog grunkor på kistbottnen, du
Sander?
— Jo, var viss på det!
— Och gumman är en, som håller i ordning! I det
huset går det inte till på slarv, inte.
— Äåh nej!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
