Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och vid den spörjandes häpna undran över ett slikt
förslag, drog gamle Sven på munnen och sade med
den gamle spjuvern i ögat:
— Så få de riktigt se skillnaden!
Hönslösa riksdagsman — den som syntes vara
utsedd till Almas make — var verkligen så enfaldig, att
om han varit bosatt i Villands härad, hade Sven i
Österlöv aldrig kunnat förbigå honom vid
efterträdareförslaget. Men han hade en god sak, som alla tarvligt
utrustade borde äga, nämligen förståndet att hålla
mun. När man sporde honom om hans mening rörande
en sak, lade han pannan i djupa veck, drog ihop
ögonbrynen, gned näsan med ena pekfingret en lång
stund. Och sen — sa han inte dugg. Blev han för
hårt ansatt, så han inte kunde slippa undan, sa han:
— Där ligger en hälsingens hop i den parragrafen!
Längre gick nästan aldrig den gode Nils Nilsson.
När platsen i riksdagen första gången skulle
tillsättas efter Almas far, anordnades där ett slags möte
mellan en del stöttepinnar. Det medelbara valsättet
skulle begagnas, så de visste ju något så när, vilka
som skulle avgöra alltihop. En av dem var ju Nils
Nilsson i Hönslösa.
Som han emellertid dröjde något, föll disponenten,
den skojepellen, på den idén, att de skulle provvälja
på Hönslösasjälen. På det viset skulle han bli tvungen
att bjuda på middag, den snålvargen, vilket han alltid
dragit sig undan. Förslaget mottogs med jubel, och
just som man börjat prata lite om vem man sen
verkligen skulle taga på valdagen, kom Nils Nilsson.
Komedien gick av stapeln, Hönslösa-Nisse fick alla
röster utom sin egen, blev perplex, smickrad och stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
