Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Själv hade han sina söndagskläder på, var nyrakad
och »kammad med tupé» samt hade en »nattkappa»,
så starkt »blånad», att den knappt kunde kallas för
vit. Men så var det ju också ett rikt hus.
— Hör du, Bolla! skrek han. Du får strö mer enris
här i hörnet under kryddskåpet, där rusthållaren skall
sitta som vanligt. Han tuggar tobak, det svinet, och
spottar alltid så fasligt, så.
— Jag’har lagt ett halvt lass där — annars tar det
ju en hel dag att göra rent efter honom. Han »lägger
mullbänk» också, det kräket — det syns han inte är
av släboras utan har tjänt kronan i unga dar. Ja, vore
det inte för att det ska bli par av deras Anders
och Bengta, skulle inte gubbafät få komma inom våra
dörrar. Men för tösens skull får en ju överse med
honom, och en får då säga, att han är född med
smålänningatur — han är väl den rikaste knasen i
socknen ?
—- Bara det blir någonting av! Anders ska hålla
sig till klockarns Hilda, påstås det.
— Du kan väl begripa att fadern inte låter honom
få ta den fattiglappen! Klockarens Hilda!
— Anders kan bli tvungen, och då får gubbafilen
ge efter, om det svider aldrig sä. Nuförtiden duger
det inte kommendera barnen, när det är fråga om
giftermål — det har en många bevis på. För resten
är det kanhända bara prat, det där om Anders och
Hilda —■ de ä bägge två förtjusta i ett »sjunga
fyr-stämmigt» — det är kanske därför han går dit och
ingenting annat. En ska inte bry sig om folkasnack.
— Nej, det var ett sant ord. Här kom för ett par
veckor sen Kristen Mårtens Kersti och var så söt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
