Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inte för det de leva ihop utan att prästen har läst
ihop dem — vigseln har inte kärleken på släp alltid.
Då skulle vi inte ha så många hushåll, där bara
kivet trivs. Men se, de som gå utanför skick och
ordning och inte akta lag och sedvänja, akta snart
nog inte varandra heller. Därför slutar det gärna
med trätor och slagsmål. Så kan det gå med dem,
som ä vigda oqkså, men en vigd hustru har mannen
gärna mera respekt för än en, som bara ä löshalerska.
Paulus var allt en förståndig karl och en Guds
man, fast han aldrig vågade gifta sig själv och de,
som inte göra det, bli aldrig riktigt vad de skulle.
Men han säger, att den bästa kärleken är den, som
inte söker sitt, utan andras. Se, när mannen
strävar så gott han kan för att göra hustru och
barn glada och glöttarna se far oftare än när han
söker upp käppen bak skänken, eller mor, näi hon
tar riset ner från loftet, och de kunna få »rida
ranka» med ibland — så kan det vara ett gott hem.
Det skulle jag vilja önska dig — men här har jag
gått och slamsat, så att jag har rent glömt att
spörja — — —
— Ho det är! Jo, det skall jag tala om. Det
är Hast, husaren!
— Troo det! Hm! Se knektakärlek — den är av
sin särskilda sort merendels. Bara en knekt får se en
kjol, som där är ett fruntimmer i, så börjar han
kråma sig som en kalkontupp för ett rött förkläde.
Det är som när man eldar med papper i en bakugn:
för var ny bit, som kommer in, flammar det upp
i ett ögonblick, men det släcks genast, askan blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
