Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STINA SLADDERMASKA.
Första gången jag såg henne var i kyrkan,
berättade skolläraren. Jag hade följt min mor dit och
satt naturligtvis, enligt ortens sed, bredvid henne i
fruntimmersbänken. Jag fick lukta på gummornas
lavendelkvistar och eau-de-cologne-flaskor och fick
min konfektbit som de andra, när struten gick runt.
Just som jag under bönernas läsning låg
nedböjd i bänken, hörde jag en röst bakom mig:
— Kersti, se på skomakarpojkenl Har inte
sko-makarkäringen sytt om sin bruna verkenskjol till den
snorvargen! Och så har han nattkappa — men tvätta
honom bak öronen ha de glömt — se, där sitta
stora grimor!
— Dä va lögn! skrek jag till.
Prästen läste just: »Giv fridsam och lycklig
sammanlevnad —»
Han tystnade, allas huvuden döko upp ur bänkarna,
och mor, som i sin andakt blott hört mitt rop, nöp
mig i armen, så att jag började gråta högt.
Som i en dröm såg jag prästens stränga öga vila
på mig. Så fortsatte han. Jag kröp snyftande djupt
ner i bänken, men tittade bakom mig. Den, som sagt,
att jag ej var tvättad, var alldeles röd i synen.
Allt annat skulle jag tålt — det förargade mig
nog att hon i mina nya kläder kände igen mors
gamla kjol och hela min glädje över kostymen var
försvunnen. Men när hon påstod, att jag ej var ren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
