Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så var det vanligen tyst några minuter. Hon gick
och kom som om han in te funnits.
— Du ska väl ha dig en kopp? kom det slutligen.
— Hiih! Jag säger tack. Hur är det med grisen?
— Å, han sover och vräker i sig — den är det
nån glädje med. Och det kan man gu inte säga om
alla svin!
Han blev röd i synen och svalde piken. Och kaffet
med, fast det var hett.
Så var det tyst igen. Länge.
I dag var hon vid det svåra lynnet.
— Skulle vi inte snart göra allvar av det däma?
sporde han äntligen som vanligt.
— Vilket? fräste hon till, så att han hoppade
högt i vädret och spillde kaffet.
— Du har då aldrig kunnat hålla vad du har i
händerna! lade hon till.
— Jag tänkte — det var meningen — vi skulle bli
— ett — en gång!
Och han torkade byxorna sävligt.
Hon satte händerna i sidorna och såg förkrossande
på honom.
— En gång, ja! Var ä de trehundra dalerna, va?!!
Du ser just ut som du skulle stå brudgum — gu gör
du så! Har bara inte så mycket som ett par trätofflor,
utan man ska behöva gå och sopa efter dig på
Herrans dag! Tschvi!!
Han blev ännu rödare än förut.
— Ja, så farväl med dig, Bolla, sa han om en
stund och reste sig.
— M.mm! sa Bolla och vände inte ens på huvudet.
5. — Wranér, Valda skrifter. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
