Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»talemannen», en undantagsgubbe, avdankad
nämndeman, som brukade tjänstgöra som värd vid alla större
begravningar och bröllop. Därefter fördes vi in i
en kammare, där kaffe bjöds med dopp samt rom
till karlarna och vin till kvinnor och barn. Jag blev
därefter uppmanad att gå ut i ett mindre rum, där
åtskilliga ungdomar redan voro i full fart med att
slåss, nypas och ge varandra öknamn.
Min ankomst väckte en viss uppståndelse.
— Se, där ha vi Sankte Per! sa en.
— Är det den helige skomakarepojken? frågade
en annan.
— Han, som läser bordsböner för grisen innan han
ger honom ätan ?
— Är det där hemvävt?
Och därmed nöp mig en lymmel i benet, så att jag
fick tårar i ögonen.
— Han, som står och sjunger »Nu tystne de
klagande ljuden» för hönan, när hon ska värpa, va?
— Har han prästkrage på?
— Han ska kanske vara klockare här i dag —
han kan ju psalmboken utantill.
— Han har visst smort håret med blanksvärta!
Eller äggvita!
Så haglade det runt omkring mig.
Men när snickarens Mårten knäppte mig på näsan,
höjde jag armen och hade säkert gett honom en
okristlig sinkadus, om jag inte just fått se hur far
stod i dörren, helt blek.
— Kom Per! sa han. Det står skrivet:
»Sitter-icke där de bespottare sitta!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
