Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dar — finge hon inte gifta sig utan att läsa sig
fram, kunde hon bli ogift. Jahaa!
Och så gick hon in till prästamamsellerna och talte
om alltihop. De höllo på att få dåndimpen, men satte
genast kaffesurran på. Och Pella imponerade
fullständigt på dem — inte skulle någon av dem kunnat
handla så, fast de medgåvo att det var en tös med
ruter i. Fasligt okvinnligt, förstås. Och så sjöngo de:
»Glädjens blomster i jordens mull, ack,
visst aldrig gro!»
Och den lättrörda mamsell Julia tog Pella i famn
och bad henne förlåta Truls! Blidhet är kvinnans
fagraste smycke!
— Förlåta den!! Å! Jag skulle vilja — dunka’n
till biff!!
På eftermiddagen kom nämndemannen och där blev
ett fasligt kakalorum. Prosten hade blivit klämd mellan
sköldarna av sina töser vid middagen och det hade
gjutit olja på elden. Han stod på Pellas sida som en
hel karl — ännu mer än på förmiddagen. Och när
nämndemannen ville ha konfirmationen uppskjuten —
Truls kunde väl inte gå upp i koret med hela synen
full av lasar — så sa prosten, att Truls finge sitta
över till nästa år.
— Truls är en drummel, ja ha! Det är hela saken!
sa prosten. — Ja, gå till femton konsistorier! Jag
ska traska med, jag.
På det viset kom det sig att de två bästa i katekesen
inte kommo fram det året. Pella måste i stället
vara bamtös hos trädgårdsmästaren hela sommaren —
det var det enda sätt, varpå hon kunde betala calloma
och krukorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
