Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Joo! men–––––-
Nå vi gingo in. Jag efterst.
— Goddag, mor! sa den vithuvade. Skulle det vara
möjligt att få köpa sig lite mat i dag?
Kvinnan såg misstänksamt på dem.
— Va resa de på för profession? sa hon slutligen.
Slipa de rakekniva ?
— Nej, gu, vi dä göra! sa de bägge två.
— Jag tänkte bara en kunde haft någon glädje
för matabitarna, mumlade hon.
— Vi ska betala va som begärs!
— Så säga nu alla kringstrykare, innan de ha
proppat bällen på sig! sa hon.
— De ä turister! sa jag halvhögt. Den ene ä
prästa-son, och den andre ä släkt mä Konungens
Befallnings-havande.
— Å, du milde Melander! sa hon. Då ä de sådana,
som snika sig omkring å räkna kräken för folk och
sätta opp skatten för en stackall! Nej, vi ha ingenting
å sätta fram för såna fina herrekarar!
— Nu ska mor inte vara barnslig — vi ge fan
bäde skatter och kreatur. Har ni inte ägg? Nå!
Och fläsk, som ni kan steka? Nå! Och grovt bröd,
va? Nå! Det är allt vi behöva. Och tre stora filbunkar?
Nåå! Jag visste väl det! En sådan en mild gumma
som mor!
Kvinnan töade opp, förstås. Gick ut och började
rusta. Det fräste snart i köket och började osa mat.
Om en stund kom mannen hem. Han var fasligt
sur strax, men sen en av herrarna bjudit honom en
riksdaler för en flintspets, blev han också glad. Och
ovanpå den präktiga middagen bjöd han på toddy och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
