Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trodde han ju, att alla andra människor voro likadana.
Det kan ju också hända, att flickorna inte ansågo det
för ett fel.
Denna hans godmodighet och godtrogenhet hade
också gjort, att han gått skolan ut i lugn och frid
utan att ha fått något annat öknamn än
»Äggakake-pojken». Och det kom sig därav, att Andreas alltid
tiggde sin mor om äggakaka och gemenligen fick sin
vilja fram — hon hade ju inte mer än honom att
leva för och glädjas åt.
Men gubben Mårten kunde ibland brusa upp och
fräsa som en korv i en stekpanna, när Andreas kom
hem och hade låtit inbilla sig något, som var alltför
genomstockdumt. Som den där gången, när klockarens
Kalle, den spelevinken, hade trattat i honom, att
Långfredagen det året skulle infalla på en torsdag, därför
att det var skottår.
— Jo, du är klyftig! Herre Je, ett sådant ett fä!
Vore han inte född till pengar, skulle han svälta
ihjäl! sa gubben och spottade och gick ut i stallet.
III.
Med tiden blevo många överläggningar hållna i
Västergården om vem pojken skulle fria till.
— Det ska vara en hjärtegod och snäll tös! sa
gumman. Annars pinar hon livet av den fromme
stackarn.
— Först och främst ska det vara en tös med
ruter i, sa fadern. Annars går det omstyr för dem
med både gård och grund och gods och grejor, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
