Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII.
Andreas kunde ju inte annat än klarna upp, när
han fick en så vacker orlofssedel redan första dagen.
Och på kvällen sken han av glädje och förtjusning,
när han smorde sig med äggakaka, den härligaste,
han smakat, sa han med rörelsens tårar i ögonen. På
kvällen satt han i lövsalen och tog en liten toddy
med gubben och snackade med honom och Alma, satt
kvar en stund därute med tösen, sedan kvällsmaten
var undanstökad och gubben pallrat sig till kojs, sov
som en stock i kammaren och drömde att tre töser,
långa som Goliat och leda som hin håles farmor,
ville steka honom i en stor grötagryta för att sedan
baka in honom i en pannkaka.
Och så åt han frukost och såg på gård och
kreatur, och så satte de sig till middagsbordet.
— Ja, nu får jag ge mig av, hur bra jag trivs här.
Men far och mor undra naturligtvis, hur det har gått,
hm! Och så säger jag då farväl och tack för den
här gången — nu vet jag, att det inte blir sista,
vad på mig anbelangar åtminstone. Och när mor
kommer hit och ser hur bruna och granna ögon du
har, Alma — ja, jag skulle ju ingenting säga, efter
du inte är till att ta på hyllan. Men maken till tös
får man söka och jag har då aldrig sett någon. Ja,
farväl nu! Och tack så mycket!
Så for han.
— Vad tyckte du om honom, Alma?
— Det är ovanligt att se ett sådant barn.
— Han behövde allt en riktigt rapp och kvicktänkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
